Kategori: Aktuellt

Den 26 oktober presenterade EU-kommissionen ett förslag på ett nytt direktiv om rening av avlopp från tätbebyggelse. EFNS välkomnar revideringen, men betonar att direktivet bör innefatta lokala anpassningar.

Inom ramen för EU:s gröna giv har EU-kommissionen beslutat att revidera det över 30 år gamla direktivet om rening av avlopp från tätbebyggelse, även kallat avloppsdirektivet. Förslaget på revideringen innehåller en rad olika skärpningar, inklusive striktare krav på hur avloppsreningsverk samlar upp och hanterar avloppsvatten.  

Då förslaget får konsekvenser för kommunerna i norra Sverige har Europaforum Norra Sverige (EFNS), valt att lämna feedback till EU-kommissionen för att föra fram sina perspektiv vad gäller avloppsdirektivet.

– Kommissionens förslag på nytt avloppsdirektiv skulle innebära stora ökade kostnader men bara marginell ökad miljönytta i Sverige i allmänhet men i Norra Sverige och Norra Sveriges inland i synnerhet. Därför är det nu väldigt viktigt att Regeringarna och Europaparlamentet får till ändringar av förslaget i flera väsentliga delar i enlighet med våra synpunkter. Säger Daniel Danielsson, oppositionsråd i Åre kommun och rapportör i Europaforum Norra Sverige för Jämtlands läns kommuner.

Ett exempel är Lycksele kommun, där de i sin analys uppskattar att de ökade kostnaderna för hushåll med berörda små avlopp bli i genomsnitt 200 000 kr per fastighetsägare. 

Europaforum Norra Sveriges synpunkter på det reviderade avloppsdirektivet

EFNS positionspapper, antaget den 27 januari, kan sammanfattas i fem olika ståndpunkter; 

EFNS vill se teknikneutrala och målbaserade regelsystem: 
Inledningsvis, understryker EFNS vikten av att skapa målinriktade och flexibla direktiv. EFNS menar att förslaget till avloppsdirektiv bör ta större hänsyn till medlemsstaternas varierade förutsättningar. I norra Sverige innebär detta särskilda förutsättningar gällande kallt klimat, natur och glesbefolkning.   

Lokala anpassningar behövs för kraven på biologisk rening och utsläpp: 
Det bör finnas utrymme för lokala anpassningar gällande rening och utsläpp i direktivet. Ett exempel är bortfallet av undantaget från kallt klimat från det reviderade direktivet till skillnad från det tidigare direktivet från 1991. Istället för att ta bort undantaget förespråkar EFNS att undantaget utvidgas så att det även berör norra Sveriges kommuner med kallt klimat.   

Weserdomen skapar tillväxtstopp – ett undantag behövs i avloppsdirektivet: 
EFNS understryker även hur det nya avloppsdirektivet kan resultera i tillväxtstopp i svenska kommuner, p.g.a. att det saknas en samstämmighet mellan avloppsdirektivet och EU:s ramdirektiv för vatten. Det innebär att kommuner som växer och behöver bygga nya reningsverk eller bygga ut befintliga kan nekas tillstånd. EFNS framhåller att direktivet inte är förenligt med den befolkningstillväxt som väntas i norra Sverige till följd av den gröna omställningen, och att direktivet bör innefatta undantag, i syfte att inte hämma norra Sveriges framtida befolkningstillväxt.  

 Miljönyttan av kravet på kväverening står inte i proportion till kostnaderna i norra Sverige: 
Samtidigt betonar EFNS att vissa av skrivningarna resulterar i höga kostnader för norra Sverige – men med liten miljönytta. Ett exempel är kravet på kväverening, som inte bedöms vara nödvändigt i norra Sveriges vattendrag p.g.a. vattendragen rinner ut i Bottenviken och Bottenhavet, vilka bedöms inte vara kvävekänsliga.  

Läkemedelsrening med ”polluter pays principle” är ett bra förslag: 
EFNS ser positivt på att det reviderade direktivet innehåller striktare krav på rening av avloppsvatten från läkemedel. Förslaget bidrar till stor miljönytta, och innebär även att de aktörer som är ansvariga för utsläpp av läkemedel får stå för kostnaderna.

Öppet samråd fram till 14 mars 

Just nu pågår en feedbackperiod, där EU-kommissionen välkomnar inspel och synpunkter från berörda aktörer gällande det nya avloppsdirektivet. Fram till 14 mars är det möjligt att tycka till genom att svara på det öppna samrådet.  

Därefter väntar en politisk process i bland annat EU:s ministerråd och Europaparlamentet innan avloppsdirektivet beslutas om. Däremellan ska även den europeiska regionkommittén komma med inspel. Där har Åsa Ågren Wikström, regionalpolitiker i Västerbotten och vice ordförande i EFNS, nyligen blivit utsedd till rapportör för avloppsdirektivet. När direktivet är beslutat om i EU ska de nya reglerna införas i svensk lagstiftning i flera steg, vilket kan kräva en eller flera utredningar. 

Läs EFNS positionspapper 

här.

Hitta det reviderade direktivet här.

Delta i det öppna samrådet senast 14 mars 

här.

Läs Lycksele kommun analys av förslaget 

här

/ Vilma Nuldén

Under andra kvartalet 2023 väntas EU-kommissionens lagförslag om Skogövervakning och strategiska skogsplaner. Syftet är att övervaka och planera skogsskötsel över unionen med ett gemensamt regelverk. Europaforum norra Sverige har tagit ställning till det kommande lagförslaget i ett nytt positionspapper som lyfter vikten av skogsägares och skogsförvaltares egna bedömningar, vikten av diversifierade skogslandskap och behovet av ökad kunskap och forskning om framgångsrik skogsförvaltning.

EU-kommissionen motiverar behovet av ett nytt lagförslag om skogsövervakning och strategiska skogsplaner med att den idag har bristande kunskap om skogar i EU samt att planer för skogsskötsel behöver harmonieras över unionen för att bli mindre fragmenterade. EU-kommissionen föreslår i förarbeten till lagförslaget att ökad övervakning av skogar bör ske med hjälp av satelliter, det vill säga fjärranalys. Lagförslaget förväntas presenteras under andra kvartalet 2023.

Europaforum norra Sverige (EFNS) har valt att redan nu ta position inför det kommande lagförslaget, med fokus på skogsövervakning som Sverige har en lång historia av, för att redan i tidigt skede vara med och försöka påverka utformningen av förslaget.

Nedan följer en sammanfattning av EFNS synpunkter gällande EU-kommissionens väntade förslag om Skogsövervakning och strategiska skogsplaner.

Viktigt med ökad kunskap om skog på EU-nivå

Europaforum Norra Sverige (EFNS) välkomnar förslaget om jämförbar information om status och tillstånd i skogarna inom EU. EU:s kunskap om skogarnas tillstånd inom unionen behöver öka. För att åstadkomma detta bör existerande och behandlade data från medlemsländerna samlas in och vid behov behandlas vidare på EU-nivå för att bli jämförbar mellan länder. Medlemsländer som saknar kompetens på skogen bör få stöd som är lämpliga för dem och deras skogar.

Observationer från marknivå är nödvändiga

EU vill idag se en ökad övervakning via satelliter, det vill säga fjärranalys. Men säker information om skogar, som kan bilda underlag för beslut om skogsskötsel, kan inte erhållas enbart genom fjärranalysmed. Observationer från marknivå kommer vara fortsatt nödvändiga, förr att ta nytta av den information som skogsbrukare, skogsägare och skogsförvaltare får genom att vara nära skogen. Det finns stor variation i europeiska skogar och därmed behövs det lokal expertis med i bedömningen.

Viktigt med diversitet i skogsbrukandet

EU-kommissionen att ett effektivt beslutsfattande idag hindras av att den tillgängliga informationen är begränsad och skogsplaneringen därmed blir fragmenterad. Dock bör fragmentering, det vill säga diversitet i planer och skogsskötsel mellan olika skogsbrukare och markägare, inte betraktas som något negativt. Diversitet i skogslandskapet med olika dominerande trädslag och åldersklasser har högre motståndskraft mot olika typer av störningar som brand, insekter och påverkan från klimatförändringar. Variation i skogslandskapet medför också möjligheter för olika djurarter att hitta sin miljö beroende på de söker skydd, dygnsvila eller föda.

Flera positiva trender för skogar i EU

Skogen i EU har ökat med 9 procent och kan lagra dubbelt så mycket kol sedan 1990, samtidigt som uttaget av virke har ökat med 40 procent visar rapporten State of Europe ́s forests 2020. Dessa trender är positiva för EU:s klimatmål, däremot finns det lokala och regionala problem med insektsangrepp och att torr och brandfarlig biomassa i skogen. Skogsförvaltarna och skogsägarna bör ha fortsatt stort ansvar för skogen, då de känner skogarna bäst. EFNS vill se ökad satsning på forskning om skogen som stödjer en positiv utveckling gällande tillväxt, virkesuttag, ökande kollager och biologisk mångfald. Den ökade kunskapen är viktig för att se en fortsatt god utveckling av EU:s skogar.

/Andreas Lindström

EFNS position om EU:s kommande lagförslag om skogsövervakning och strategiska skogsplaner hittar du

här

Foto: Skogsindustrierna

Europaforum Norra Sverige har svarat på EU-kommissionens samråd om en EU-ram för skogsövervakning och strategiska skogsplaner, med målsättningen att etablera ett harmoniserat system för övervakning, rapportering och datainsamling om de europeiska skogarna för att få jämförbar information. Nätverket välkomnar mer jämförbar skogsdata, men anser att denna data bör bygga på data som medlemsländerna själva inhämtar.

EU:s kunskap om skogar inom unionen behöver öka och därför är det bra att sammanställa skogsdata om medlemsländerna som är jämförbar. Viktigt är dock att denna data bygger på data som medlemsländerna själva inhämtar. Det är den viktigaste synpunkten i Europaforum norra Sveriges (EFNS) svar angående ett kommande lagförslag som heter En ny EU-ram för skogsövervakning och strategiska skogsplaner. 

Inför kommande lagförslag från EU-kommissionen finns vanligen flera tillfällen där synpunkter inhämtas från berörda parter. EFNS har deltagit i två av dessa inför det kommande förslaget om nya EU-ramar för skogsövervakning, dels i en feedback-period i våras som utgick från möjliga konsekvenser av lagen, dels i slutet av november som svar i ett så kallat samråd. 

– Det viktigaste är att vi säger att vi tycker att ökad information är bra men att det inte finns någon anledning för EU att bygga upp en ny övervakning med satellit. Dels för att man inte kan göra planer för skötsel av skog utifrån enbart information från satelliter men också för att många länder redan har bra system för skogsinformation och då är det bättre att använda det som redan finns, säger Gölin Carina Christiansen, extrainsatt skogsresurs på North Sweden European Office. 

En annan viktig sak är att i EU-kommissionens senaste skrivning inför samrådet uttryckligen står att det är medlemsländerna själva som ska göra skogsplanerna, inte EU-kommissionen.

– Det är bra och i vårt svar betonar vi också att planer för skötsel av skog vanligen görs av skogsägare och skogsförvaltare och att detta inte kan ske utan bedömning från marknivå, fortsätter Gölin Carina Christiansen.

Förutom detta skriver EFNS i sitt svar att det är bra med många olika planer för skog och att diversitet i beslutande ger fler typer av skogar som kan göra skogarna mer motståndskraftiga mot störningar. 

Läs hela EFNS svar här. 

Läs om EFNS tidigare invändningar mot EU:s förslag till EU-ramar för skogsövervakning här.

Europaforum Norra Sverige (EFNS) har presenterat sina synpunkter på Sveriges utformning av EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2021–2027. Med positionen vill EFNS bidra till en förnyad diskussion om sammanhållningspolitiken i Sverige och främja ett förbättrat arbete i Sverige med EU:s sammanhållningspolitik. 

Sverige brister i att nyttja sammanhållningspolitikens möjligheter 

EFNS har varit en viktig aktör i utformningen av EU:s sammanhållningspolitik i Sverige. Utifrån detta arbete har nätverket nu antagit ett positionsdokument där man presenterat sin syn på sammanhållningspolitiken i Sverige för programperioden 2021–2027, med den huvudsakliga slutsatsen att Sverige brister i att nyttja sammanhållningspolitikens möjligheter. Detta leder i sin tur till att man missar sin chans för att tillvarata den fulla utvecklingspotentialen som finns i norra Sverige. 

EFNS menar att det finns tre primära anledningar till att Sverige inte fullt ut lyckats nyttja EU:s sammanhållningspolitik: 

• Brist på förståelse för EU:s sammanhållningspolitik 
• Avsaknad av territoriellt perspektiv 
• Otillräcklig samordning, samsyn och flernivåstyrning 

Den bristande förståelsen för EU:s sammanhållningspolitik har enligt EFNS inneburit att Sverige inte lyckats överföra EU:s övergripande syfte och mål med sammanhållningspolitiken till nationell nivå. Vidare utformas inte sammanhållningspolitiken på nationell nivå med det territoriella perspektivet i fokus. EU:s sammanhållningspolitik är komplex vilket enligt EFNS föranleder ett behov av samordning och koordinering mellan olika aktörer inom flernivåstyrningen, något som också brister. 

Dessa problem har haft ett antal konsekvenser för Sveriges utformning och genomförande av EU:s sammanhållningspolitik enligt EFNS, och dessa konsekvenser är: 

• Otydlig rollfördelning 
• Sämre regionalt anpassade program 
• Utebliven fondsamverkan 
• Ökad centralisering 

EFNS framhåller att de olika aktörerna inom sammanhållningspolitiken har haft otydliga roller och att det brustit i kommunikationen mellan olika nivåer. Programmen som sedan har lanserats inom ramen för sammanhållningspolitiken har inte tagit tillräcklig hänsyn till regionala särdrag, vilket gör att programmen har begränsad regional anpassning. 

EU har en ambition att olika EU-fonder ska samverka med varandra, med målet att uppnå ett effektivare genomförande och skapa synergieffekter. EFNS menar att nationell nivå inte skapat förutsättningarna för att kunna utföra detta arbete med fondsamverkan.  

Avslutningsvis ser EFNS oroligt på tendenser till centralisering, som redan har blivit verklighet i till exempel Sveriges framtagande av Faciliteten för återhämtning och resiliens. Ökad centralstyrning skulle betyda att man frångår från kärnan i EU:s sammanhållningspolitik, där regioners olika förutsättningar, behov och möjligheter ska ligga till grund för utformningen. 

Ett mer effektivt genomförande av EU:s sammanhållningspolitik 

Med utgångspunkt från de brister och konsekvenser som presenterades ovan har EFNS identifierat ett antal punkter som kan ligga till grund för en förnyad diskussion och ett förbättrat arbete i Sverige med sammanhållningspolitiken: 

• Skapa en gemensam vision för EU:s sammanhållningspolitik 
• Starta processen tidigare och forma ett mer långsiktigt arbete 
• Gemensamma kunskapsövningar för ökad territoriell förståelse 
• Förbättra förutsättningarna för fondsamverkan 

EFNS menar att en transparent flernivåstyrning med en strategisk dialog om vision, syfte och mål behövs för att bättre arbeta med sammanhållningspolitiken i Sverige. Här är dialog mellan regional, nationell och europeisk nivå centralt. Vidare efterfrågar EFNS ett mer långsiktigt och kontinuerligt arbete med EU:s sammanhållningspolitik. 

För att öka förståelsen för varandras uppdrag, perspektiv och förutsättningar, föreslår EFNS gemensamma kunskapsövningar mellan regional och nationell nivå för att uppnå ett ömsesidigt och kontinuerligt kunskapsutbyte. 

Avslutningsvis framhåller EFNS vikten av fondsamverkan, och föreslår därför att Sverige ska verka för att på EU-nivå ha ett gemensamt ramverk och förordningstext för samtliga EU:s fonder och program för sammanhållningspolitiken och fonden för landsbygdsutveckling. 

Genom att inte fullt ut tillvarata sammanhållningspolitikens potential missar Sverige möjligheten att frigöra den fulla utvecklingspotentialen i de olika regionerna. 

/Emil Olofsson

Läs EFNS position om sammanhållningspolitikens utformning i Sverige 

här

Läs om EFNS synpunkter på regeringens utkast till Partnerskapsöverenskommelser för programperioden 2021–2027

 här

Europaforum Norra Sverige (EFNS) har antagit en position med synpunkter på EU-kommissionens nya förslag till förordning om restaurering av natur. EFNS ser behovet av att säkerställa att ekosystem skyddas, men vill se realistiska restaureringsmål på EU-nivå som är relevanta och genomförbara i en svensk kontext.

Den 22 juni 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny förordning om restaurering av natur inom EU. Förslaget innehåller ett stort antal bindande mål och skyldigheter för medlemsstaterna rörande restaurering av olika typer av ekosystem, inom alla typer av landområden – skog, jord och vatten.  

I positionspapperet antaget den 14 oktober 2022, instämmer EFNS i behovet av att skydda ekosystem och säkerställa att ekosystem fungerar och att biologisk mångfald gynnas, men ifrågasätter om EU-kommissionens förslag om juridiskt bindande och detaljerade mål för återställande av natur är en lagstiftning som är effektiv och rimlig. 

EFNS anser att lagförslaget riskerar att krocka med ägande- och brukanderätten, det kommunala självstyret och planmonopolet, nationella mål om fossilfrihet och tillväxt i bioekonomin, jordbrukspolitiken, livsmedelsstrategin samt det nationella självbestämmandet i skogliga frågor. 

EFNS ståndpunkter i korthet: 

• Rådigheten över skogen. Vi stödjer riksdagens invändning per den 21 september 2022 om att förslaget strider mot principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
• Definition av återställande. Återställande av ekosystem bör handla om att återställa ekosystems förmåga till leverans av nyttigheter, exempelvis biomassa, jordbruksprodukter, habitat eller biologisk mångfald. 
• Problemet med procentsatser. Flera av målen i lagförslaget anges i procentsatser i stället för i absoluta tal. Det kan ge orimliga konsekvenser i fall där en stad, en region eller ett land redan presterar väl inom ett område.  
• Osäkerheten med referensnivåer. EU-länders rapportering av status när det gäller biologisk mångfald, habitat och definition för andel skyddad skog bör beräknas på samma sätt i medlemsländerna för att bli jämförbara.  
• Behovet av en producerande landsbygd. I oroliga tider med brist på energi och konstgödsel och ökande matpriser är det extra oansvarigt att föreslå nedläggning och omläggning av mark i produktion. 

Det positionspapper som EFNS nu kommer användas som underlag för EFNS fortsatta påverkansarbete på Brysselarenan men har också använts som remissvar till Miljödepartementet angående det nya lagförslaget. Även Region Västerbottens regionala utvecklingsnämnd har valt att skicka texten som eget remissvar. Europaforum Norra Sverige uppmanar samtliga kommuner och andra skogsintressenter att skicka in ett remissvar för att få så stor genomslagskraft som möjligt. Deadline för att skicka in remissvar till miljödepartementet är den 31 oktober 2022.

/Maria Boström

Läs EFNS position om restaurering av natur i sin helhet 

här. 

Läs EFNS ståndpunkter inför EU-kommissionens konsultation gällande lagförslaget 

här

Tidigare i höst skrev EFNS även under en position framtagen av ERIAFF, ett europeiskt nätverk mellan regionala parter inom jordbruk, mat och skog, där skogsregioner från hela Europa tog gemensam ställning mot EU-kommissionen ett förslag till ny förordning om restaurering av natur. Läs mer om det gemensamma ställningstagandet här.  

Europaforum Norra Sverige skrev den 28 september under en position framtagen av ERIAFF, ett europeiskt nätverk mellan regionala parter inom jordbruk, mat och skog. Positionen gäller EU-kommissionens senaste lagförslag om markanvändning, Bindande mål för återställande av natur.

EU-kommissionens senaste lagförslag som berör skog, Bindande mål för återställande av natur, riskerar att påverka upptaget av co2 eftersom det kan bli färre växande träd som binder co2 och det riskerar lönsamheten och jobben i skogsnäringen. Men det riskerar också att öka risken för svåra skogsbränder inte minst i mellersta och södra Europa med ökad mängd torrt och brandfarligt bränsle kvar i skogarna, liksom risken för insektsangrepp på åldrad skog. 

EFNS har därför signerat en position framtaget av ERIAFF, ett europeiskt nätverk mellan regionala parter inom jordbruk, mat och skog. Positionen signerades högtidligt den 28 september av den tyska delstatsministern för jordbruk och transporter i Thuringen, Susanna Karawanskij, Nils-Olov Lindfors, Region Norrbotten och stryrelsemedlem i EFNS, Tiia Talviisara från East-North Finland European Office tillsammans med andra representanter från regioner i bland annat Holland, Tyskland, Spanien och Italien. 

De senaste åren har EU-kommissionen kommit med en rad lagförslag och strategier som berör skog, trots att skogspolitiken inte ligger inom EU:s ansvarsområde. Dessa initiativ kan få stor påverkan på skogsnäringen och har skapat oro runt om i EU, eftersom initiativen ofta inriktas på bevarande av stående skog och inte tar tillräcklig hänsyn till skogens kretslopp.  

När EU-kommissionen kommer med alla dessa omfattande lagförslag som berör skog är det svårt för enskilda aktörer att både hinna hålla koll på all ny information som kommer ut och kunna göra sin röst hörd. Genom att gå ihop under större nätverk, som delar samma perspektiv på skogsfrågor, kan genomslagskraften på Brysselarenan bli betydligt större.  

I korthet betonar ERIAFF:s nätverk av skogsregioner följande synpunkter: 

• ERIAFF betonar behovet av att balansera den miljömässiga, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i områden som håller på att återställas. Ekosystemens hållbara ekonomiska funktion måste fortsätta att möjliggöras samtidigt som den biologiska mångfalden och miljöns stöds. 
• ERIAFF påpekar att hållbart skogsbruk och främjande av biologisk mångfald inte står i motsättning till varandra. Skogsskötsel som gynnar kolbindning måste fortsätta att utvecklas även i framtiden. Restaureringsåtgärder bör därför baseras på den kreativa tillämpningen från fall till fall och med hjälp av lokal och regional kunskap.  
• ERIAFF är oroade över restaureringsåtgärdernas inverkan på privata skogsägare och välkomnar därför kommissionens förslag om att förbättra ekosystemtjänsterna, inbegripet incitament och subventioner. Privata skogsägare får sin försörjning från den naturliga miljön genom restaureringsåtgärder, så ytterligare kostnader och administrativa bördor till följd av restaureringsåtgärder bör undvikas eller kompenseras ekonomiskt. Restaureringen får inte heller leda till en situation där skogsägare inte längre kan bruka sin skog ekonomiskt. 
• ERIAFF betonar vidare att man vid beslut om tidpunkten för och flexibiliteten i återställandet skall ta hänsyn till effekterna av den energi- och livsmedelskris som orsakats av kriget i Ukraina, den globala ekonomiska instabiliteten och de extrema naturförhållandena. Rätt omfattning bör också erkännas: särskild uppmärksamhet bör ägnas åt europeiska bestämmelser som riskerar avskogning, skogsbränder och ökenspridning. 
• ERIAFF uppmanar till att utnyttja lokal kunskap samtidigt som man identifierar och bestämmer ekosystem med gott skick. Ekosystemen är olika beroende på olika regioner, så normerna för de sex indikatorer för skogens biologiska mångfald som nämns i förslaget bör vara flexibelt tillämpliga på naturliga lokala förhållanden. Det är viktigt att rikta restaureringsåtgärderna till rätt platser där hotade livsmiljöer förekommer. 

North Sweden kommer fortsätta delta löpande i arbetet i skogsdelen av ERIAFF där kan vi ge det nordiska perspektivet på hållbart skogsbruk.

/Maria Boström

Läs hela positionen 

här

Den 14 september röstade Europaparlamentet igenom revideringen av Förnybartdirektivet (RED III), som i stort avgör om biomassa direkt från skogen ska kunna klassas som hållbart eller inte. Det antagna förslaget innebär en begränsning av andelen primär träråvara som får räknas som förnybar energi. Politiker från norra Sverige har med stöd av North Sweden European Office skrev ett brev till Europaparlamentarikerna inför omröstningen där de bad om en lagstiftning som fungerar även för de arktiska regionerna, som till stor del värms och får elektricitet från denna typ av biomassa.

En utökad användning av förnybara energikällor är centralt om EU ska uppnå sina målsättningar enligt den så kallade gröna given, som har som mål att EU ska vara klimatneutralt 2050. EU:s viktigaste instrument för att främja energi från förnybara energikällor är direktivet om förnybar energi (RED II), även kallat Förnybartdirektivet. I den tredje föreslagna revideringen av direktivet (RED III) har hållbarhetskriterierna för biomassa ändrats som skulle innebära att biomassa direkt från det svenska skogsbruket inte längre kan klassas som en förnybar resurs om den används för att skapa värme och el. 

Den 14 september röstade Europaparlamentet igenom revideringen av Förnybartdirektivet i Strasbourg med 418 röster för, 109 röster mot och 111 som avstod från att rösta. Parlamentarikerna antog ändringsförslag som kräver en gradvis minskning av den andel primärt träråvara som räknas som förnybar energi.  

– Vi nådde inte ända fram denna gång tyvärr, men kampen om den primära träråvaran fortsätter i nästa steg i fortsatta förhandlingar. Argumenten från Europaforums position om energi och även från brevet kommer vi att fortsätta jobba intensivt med, säger Carina Christiansen, projektledare för bioekonomi på North Sweden European Office i Bryssel. 

Hon tillägger att det inte bara är nordiska skogsbruksländer som kämpar för att restprodukter direkt från skogen ska kunna användas som bioenergi. 

– Det finns flera länder i södra Europa som behöver ta ut denna typ av biomassa från skogarna för att förhindra kraftiga bränder och då är det en stor fördel för skogsägarna att kunna sälja biomassan så att de har råd med nödvändig skogsskötsel. 

Förnybara råvaror från skogen avgörande för hur de arktiska regionerna ska klara av vintern  

Inför voteringen om direktivet skrev fyra politiker från norra Sverige, som sammanlagt är representanter för hundratusentals hushåll, ett brev till EU-parlamentarikerna med stöd av North Sweden European Office. Brevet är signerat av Kommunalrådet i Åre Daniel Danielsson, kommunfullmäktigeledamoten Britta Flinkfeldt från Arjeplogs kommun, regionrådet Nils-Olov Lindfors från Norrbotten och Johnny Lundin från Region Västernorrland, samtliga är rapportörer i Europaforum Norra Sverige.

Brevet publicerades även i en av de mest inflytelserika tidningarna i Bryssel, Politico Europe i formen av en debattartikel. I brevet understryks att biomassa direkt från skogen till stor del värmer norra Sverige och producerar elektricitet samt även ånga till industrier. Författarna till brevet ber därför efter en lagstiftning som fungerar även för de arktiska regionerna. I Politico-artikeln finns även en länk som informerar om bioenergins viktiga roll i Sverige samt en länk till Europaforum Norra Sveriges senaste position om energiläget i EU. Dessa former av samverkande påverkansarbete är fundamental för att norra Sveriges intressen ska höras och synas på Bryssel-nivå. Brevet kan läsas i sin helhet nedan.

“Till EU-parlamentariker som förhandlar om vår värme: RED III

Vi är representanter för hundratusentals hushåll i kommuner i norra Sverige, i EU:s arktiska region, i EU:s kallaste region med långa hårda kalla mörka vintrar.  

I våra kommuner värmer vi våra bostäder, våra sjukhus, våra äldreboenden och våra dagis med förnybara råvaror från skogen, nämligen flis. Flis görs av söndertuggad biomassa från grenar och toppar efter avverkningar, men även från mindre träd, skadade stockar, material från skogen som inte kan användas till brädor.  

Det betyder att vi inte oroar oss för brist på rysk olja och gas. Vi klarar vinterkylan ändå. 

Vi oroar oss i stället för de förhandlingar som just nu pågår i Bryssel i EU-parlamentet.  

Den 12 september ska ni ledamöter rösta om Förnybartdirektivet.  

Då ska ni rösta om biomassa direkt från skogen, som till exempel flis, ska få kallas hållbar.  

Om ni skulle rösta för ett stopp mot att använda biomassa direkt från skogen, så kallade primär biomassa, till värmeenergi, får vi i norr mycket stora problem.  

Varifrån ska vi få värme? 

Hur ska vi klara vintern?  

Hur ska hundratusentals hushåll klara att överleva i kylan? 

Vissa värmeverk som eldar flis kan rent tekniskt inte ställas om till andra bränslen. 

Basen för all svensk skogsverksamhet är att skapa långlivade produkter av trä. Det vill säga stora fina raka stammar som kan användas till husbyggen, golv, altaner, reglar. I denna produktion blir det biprodukter som grenar och toppar och mindre träd som efterhand måste avlägsnas för att ge mer luft och ljus åt de fina raka träden.  

Denna biomassa som blir över kan användas för att skapa värme och el.  

Den kan även lämnas i skogen men då kommer den att täcka marken och hindra annan växtlighet som också behöver komma upp för att bidra till en rik biologisk mångfald på platsen.  

Över tid kommer den lämnade biomassan att brytas ned och avge koldioxid.  

När den bränns för att skapa värme och el avger den också koldioxid. Det är samma koldioxid som lämnar den här biomassan. 

Det är därför effektivt och hållbart att använda denna biomassa till energi när den tar vägen genom våra värmeverk. 

Det har funnits farhågor om biologisk mångfald. Men det är inte i torra rester från avverkning, som grenar och toppar, som insekter och skalbaggar bosätter sig.  

De vill ha större stockar som kan samla vätska och som ruttnar sakta.  

Detta har skogsnäringen sedan länge tagit hänsyn till genom att lämna höga stubbar vid avverkning som sakta får ruttna och bli hem åt insekter och svampar.  

Det har också funnits farhågor om skogsmarken förlorar näring när grenar och toppar avlägsnas. Men näringen finns inte i grenarna utan i själva barren och de torkar och ramlar av innan biomassan lämnar skogen.  

Vi ber er att tänka på oss, kommuner, i EU:s arktiska region och helt avlägsna den konstgjorda uppdelningen mellan primär och sekundär biomassa i Förnybartdirektivet, RED III, som ni snart ska rösta om.  

Enligt den uppdelningen ska enbart sekundär biomassa från sidoströmmar från industrin, som sågspån och bark, få användas till värmeenergi. Effekten blir då att ingen vågar eller kan satsa på anläggningar för energi från flis och biprodukter från skog eftersom de får stämpeln icke hållbar. 

Detta skulle späda på den generella energibrist som vi i dagsläget har i hela EU.  

Restprodukter från vårt skogsbruk är enligt vårt sätt att se lika hållbara som skogsbruket de kommer ifrån. De luktar gott, det handlar inte om olja och gas, utan vi lever med naturen och naturen värmer oss. 

Vi ber er därför om en lagstiftning som fungerar för oss i den arktiska regionen.“

Läs artikeln i Politico här.

Läs Europaforum Norra Sveriges position om REPowerEU 

här.

/Maria Boström

När Europaparlamentariker samlades för plenarsessionen i september var agendan fullspäckad med debatter och förhandlingar om klimat- och energilagförslag. I flera av dessa har skogen en viktig roll på olika sätt. Det gällde dels Förnybartdirektivet, EU:s Skogsstrategi samt Avskogningsförordningen, som alla är avgörande för norra Sverige framtid.

Europaparlamentet antog EU-kommissionens förslag gällande en ny Avskogningsförordning

Politikernätverket Europaforum Norra Sverige stöttar EU:s ambition att minska den globala avskogningen men ser med oro på en ökad administrativ börda kopplad till all handel med trä och träprodukter som förslaget gällande en ny Avskogningsförordning skulle kunna innebära.

Med lagförslaget vill EU-kommissionen minimera konsumtionen av produkter från leveranskedjor som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse, däribland trä, soja-, palmolje- och nötköttsprodukter, och öka efterfrågan på och handeln med lagliga och ”avskogningsfria” råvaror och produkter i EU. Förslaget är i huvudsak inriktat på kontroll- och rapportsystem som ska garantera att avskogning inte förekommit på den mark där varan producerats efter 2020. Detta gäller länder utanför EU och alla medlemsländer. 

Dock är avskogning globalt oftast kopplad till ändrad markanvändning när skogsmark förvandlas till jordbruksmark för odling av livsmedel. Trä och träprodukter är sällan kopplade till global avskogning. Den ökade administrativa börda som förslaget skulle innebära i sin nuvarande form riskerar att bromsa tillväxten i bioekonomin i norra Sverige. Regeringen såväl som skogsindustrin har försökt påverka förordningen för att skydda det svenska skogsbruket.

Europaforum Norra Sveriges påverkansarbete

North Sweden har sedan lagförslaget presenterades den 17 november 2021 drivit ett aktivt påverkansarbete tillsammans med nätverket Europaforum Norra Sverige (EFNS). Nätverket har tillsammans arbetat med ändringsförslag in i det sista och försökt påverka detaljerna i förslaget om en ny Avskogningsförordning , i vad definitionen av vad som ska klassas som “avskogning” och vad som ska klassas som hållbart skogsbruk. En framgång är att definitionen om vad som är hållbart skogsbruk ströks i lagtexten. Med så många olika typer av skog inom EU och utanför EU är det svårt att definiera exakt hur olika skogar ska skötas på bästa sätt. 

Världen behöver livskraftiga skogar 

Att skogen är essentiell både för den biologiska mångfalden och för klimatomställningen, och att fler träd och livskraftiga skogar är något världen behöver kan de flesta skriva under på. EFNS välkomnar därför initiativ för att förhindra att varor som konsumeras inom EU, eller passerar genom EU, innehåller produkter som i tredjeland bidragit till avskogning. Förslaget som EU-kommissionen kommit med kan vara en viktig del av arbetet mot avskogning, enligt nätverket.  

Några av EFNS ståndpunkter gällande Avskogningsförordningen i korthet: 

• Avskogning globalt är oftast kopplad till ändrad markanvändning när skogsmark förvandlas till jordbruksmark för odling av exempelvis kaffe och soja, inte vid avverkning av timmer. Trä och träprodukter är sällan kopplade till global avskogning. Därför är det inte logiskt att handel med så skilda produktgrupper som trä och livsmedel regleras i samma förordning. 
• Förslaget skulle innebära ett omfattande kontroll- och rapportsystem och priset på de produkter som ingår med stor sannolikhet skulle öka. Handel med trävaror bör inte försvåras när vi alla behöver ersätta fossila material med förnybara. I ett förändrat säkerhetsläge och befarad global matbrist är det också fel att öka administration och kostnader för import av livsmedel till den inre marknaden.   
• Förslag i EU:s tillväxtstrategi den gröna given och Fit for 55 får inte riskera att leda till matbrist eller ökad fattigdom i tredjeland 
• På de marknader där risken för avskogning är stor bör EU verka för återbeskogning genom skogsbruk. 
• Import av trävaror och handel med trävaror inom EU regleras redan av Timmerförordningen som förbjuder försäljning av trä från illegalt avverkad skog som borde fortsätta gälla. 
• Förordningen bör förtydliga och tydligt markera skillnaden mellan avskogning och avverkning, där avverkning är en del av ett aktivt skogsbruk med återplantering. Detaljreglering för hur hållbart skogsbruk bedrivs bör undvikas och terminologin behöver vara tydlig. 

Vad som väntar här näst 

Ännu har inte lagförslaget gått igenom alla beslutsprocesser. En överenskommelse i sista instans, triologerna, om Avskogningsförordningen kan dröja till 2023. EFNS kommer att fortsätta arbeta med ändringsförslag fram till triologerna för att göra förslaget mer implementerbart.  

Andra viktiga omröstningar kopplade till skog som också stod på dagordningen samma vecka var EU:s Skogsstrategi och Förnybartdirektivet, som även de röstades igenom i Europaparlamentet under septembers plenarsession.  

/Maria Boström 

Läs positionen om Avskogningsförordningen här.

Hitta Europaparlamentets antagna text här.

Photo by Andrea Music on Unsplash

Tidigare har EU reglerat import och handel med olagligt avverkade trävaror genom timmerförordningen som förbjuder försäljning av trä från illegalt avverkad skog. I en ny förordning vill EU-kommissionen reglera handel med livsmedel varvid produktgruppen trä ingår. EFNS välkomnar initiativ för att förhindra att varor innehåller produkter som i tredjeland bidragit till avskogning men understryker att avskogning huvudsakligen sker vid omvandling till åkermark för produktion av livsmedel.

Förslaget är i huvudsak inriktat på kontroll- och rapportsystem som ska garantera att avskogning inte förekommit efter 2020 och skrevs i en situation med en väl fungerande global handel av livsmedel utan uppenbara brister. Det förekommer dessutom flera begrepp med oklar betydelse som kan ge upphov till missförstånd. 

EFNS ståndpunkter från den 4 maj på EU:s arbete med att förhindra avskogning i tredjeland: 

• Förslag i EU:s tillväxtstrategi, den gröna given och Fit for 55, får inte riskera att leda till matbrist eller ökad fattigdom i tredjeland. 
• Handel med trävaror bör inte försvåras när vi alla behöver ersätta fossila material med förnybara. 
• På de marknader där risken för avskogning är stor bör EU verka för återbeskogning genom skogsbruk. 
• Detaljreglering för hur hållbart skogsbruk bedrivs bör undvikas och terminologin behöver vara tydlig. 
• Med ett förändrat säkerhetsläge och befarad global matbrist är det fel att öka administration och kostnader för import av livsmedel till den inre marknaden. 

Läs positionen här.

I EU:s lagstiftning som rör innovationskluster – General Block Exemption Regulation (GBER) eller ”Gruppundantagsförordningen” – regleras undantag från stadsstödsregler vid användning av statliga, regionala och kommunala medel. I GBER anges undantag för ultraperifera och glest befolkade regioner i ett försök att jämna ut förutsättningar för företag verksamma i stora befolkningstäta regioner och företag i glest befolkade regioner.  

I norra Sverige spelar innovationskluster en betydande roll för att genomföra såväl den gröna som den digitala omställningen i linje med EU-kommissionens mål och det finns ett stort intresse för etablering av digitala innovationshubbar. EFNS befarar dock att digitala innovationshubbar riskerar att stå utan medfinansiering från regionerna då en kombination av medel från EU inte är möjlig med nuvarande EU-lagstiftning. 

I sitt positionspapper från den 4 maj vill EFNS därför uppmärksamma EU på att man bör harmonisera gruppundantagen i GBER så att artikel 27 för innovationskluster ger samma undantag för de ultraperifera och glest befolkade regionerna som övriga artiklar i GBER medger. EFNS anser också att regelverket som tillåter stödnivåer över 50 procent ska ändras, så att olika offentliga resurser kan kombineras, för etablering och drift av innovationsinsatser och innovationskluster i glest befolkade regioner.  

Läs positionen här.