10 Jun
By: Julia Hanson 0 0

Fullspäckat program med internationella talare vid EFNS stora forum den 3 juni

Det var ett gediget program som fyllde Europaforum Norra Sveriges (EFNS) stora forum den 3 juni. Det genomgripande temat var EU:s tillväxtstrategi, den europeiska gröna given, vilket gav EFNS anledning att behandla många relaterade frågor av stor vikt för norra Sverige.

Forumet startades upp med att Mikael Janson och Lotta Rönström, direktör respektive senior rådgivare vid North Sweden European Office, i egenskap av forumets moderatorer, önskade alla deltagare välkomna. Elise Ryder Wikén inledde därefter forumet som sändes från Östersund med att välkomna alla till Region Jämtland Härjedalen som stod värd. EFNS ordförande Glenn Nordlund öppnade därefter forumet formellt och delade även med sig av några inledande ord och lade tonvikt vid EFNS framgångsrika politiska arbete som genomsyras av flernivåstyre och sträcker sig drygt 20 år tillbaka.

Norra Sveriges infrastruktur kopplas äntligen samman till EU:s stomnät

Britta Flinkfeldt inledde forumets infrastrukturpass. Många av oss känner nog att vi bor på rätt ställe i rätt tid, sa Britta. Då norra Sverige är på god väg att visa EU att regionen tar ledning i den gröna given, med exempelvis flertalet enorma investeringar i energiomställningen, måste vi kunna visa människor som bor på andra platser att det är i norra Sverige där det händer. Det gäller även att alla samhällsaktörer samarbetar för att vi ska lyckas. I denna utvecklingsprocess för norra Sverige är det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) ett viktigt verktyg för att förverkliga Botniska Korridoren från Stockholm norrut vidare till Norge och Finland  som Europaforum arbetat för. Förlängningen av EU-korridoren Scandinavian-Mediterranean, ScanMed, genom att nu införliva hela Botniska korridoren är en efterlängtad milstolpe för EFNS. I och med att Botniska korridoren blir en del av EU:s stomnätskorridorer kopplas regionens infrastruktur ihop med övriga Europa.

En nyckelaktör i detta sammanhang är Pat Cox, tidigare Talman i Europaparlamentet och numera koordinator för ScanMed-korridoren, och i den rollen samlar alla aktörer längs ScanMed för att se till att den genomförs med stöd av EU. Pat berättade inledningsvis att hans roll inte är lagstiftande men väl att driva på och att han inte behöver  övertygas om hur viktigt infrastrukturen är för norra Sverige. Han menade att ScanMed-korridoren är en av de sista stora transportkorridorerna i Europa som återstår att slutföras och att det är viktigt att åtgärda återstående flaskhalsar och ”missing links”. Han avslutade med att föra fram sin uppskattning över sina flertal besök till norra Sverige och möten med regionens aktörer i Bryssel. Det är en stor framgång för norra Sverige att bli en fullvärdig del av stomnätskorridorerna i TEN-T. Pat gratulerade även EFNS i att ha övertygat den svenska regeringen om att Botniska korridoren ska ingå i Sveriges nationella transportplan.

I anslutning till infrastrukturpasset och som en övergång till nästa pass, presenterade Jonas Andersson en position om små arbetsmarknader att antas senare på forumet.

Lotta Rönstrom, North Sweden, Britta Flinkenfeldt och Pat Cox, koordinator för ScanMed-korridoren.

Förutsättningar i Nordens nordligaste och mest glesbefolkade regioner 

Därefter gavs perspektiv på EFNS strategiska policyarbete, som kan kopplas till de studier som genomförts i samverkan med Northern Sparsely Populated Network (NSPA) som samlar de 13 nordligaste regionerna i Sverige, Norge och Finland där Europaforum är den svenska delen och aktivt. Nyckelpersoner för diskussionen var Erik Gløersen, direktör för Spatial Foresight France och huvudförfattare av de studier som Nordiska Ministerrådets forskningsinstitut Nordregio gjorde för Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) när det startades upp i början av 2000-talet samt José Enrique Garcilazo, chef för enheten för regional- och landsbygdsutveckling vid OECD samt huvudansvarig för den studie, organisationen för ekonomisk samverkan och utveckling OECD, gjort  över NSPA för att bidra till regionernas argumentation gentemot EU inför dena programperiod som nu precis inletts i EU.

Erik lyfte fram vikten av samverkan över gränserna och ett strategiskt gemensamt arbete för att nå framgång i EU, men också på hemmaplan för regioner med utmaningar och liten egen kapacitet. EU kan vara en aktör som bidrar till att bygga kapacitet, men det kräver goda underlag och etablerandet av strategier såsom smart specialisering att bygga på. Där har det skett en utveckling i NSPA och norra Sverige, från att ha varit regioner som sågs som bidrags-områden, till att mer fokusera på potentialer och möjligheter.

Enligt Enrique var NSPA intressanta regioner för OECD att rapportera om eftersom NSPA vid parternas första möte dels var en region med geografiska utmaningar, dels en region med stora förutsättningar exempelvis tack vare bra digitala resurser och tjänster. Detta lade grunden till en spännande rapport varvid det var viktigt för OECD att mobilisera regionens värdefulla resurser som stod i motvikt mot de geografiska utmaningarna.

Gällande rekommendationer för framtiden, framförde Enrique att EFNS bör beakta mega-trender såsom demografiförändringar, den pågående digitaliseringen, och en pågående globalisering. Det skulle gynna regionen att bygga upp kapacitet kring digitalisering och möjligheter till distansarbete eftersom demografiförändringar är att vänta, enligt Garcilazo. Därtill sade han att norra Sverige sitter på en ”guldgruva” tack vare de enorma möjligheter kopplade till pågående investeringar i regionen. Det krävs emellertid att EFNS planerar strategiskt så att investerare stannar kvar och att gemensamma åtgärder möjliggör en långsiktig och hållbar utveckling för regionen. Ni säger att ni har svårt att attrahera arbetskraft men i regionen finns ju enorma möjligheter och ett attraktivt livsklimat, sa Enrique.

I dialogen med ovanstående talare lyfte Rickard Carstedt fram att EFNS:s dialog med nationell nivå varit en riktig utmaning för regionen på grund av att nationell nivå exempelvis inte inkluderat regionerna i den nationella återhämtningsplanen kring utformningen av EU:s återhämtningspaket. Kopplat till de trender som Garcilazo talade om, skulle det ha varit bra för regeringen att inkludera regionerna för att säkerställa att regionala förutsättningar tas hänsyn till, menade Carstedt.

Erik Gløersen, direktör för Spatial Foresight France, John Kostet och Mikael Janson från North Sweden, Rickard Carstedt, regionråd i Region Västerbotten och Enrique Garcilazo, chef för enheten för regional- och landsbygdsutveckling vid OECD

Europaforum Norra Sveriges historia och vägen framåt

Därpå gästades forumet av ett känt ansikte, Erik Bergkvist, Europaparlamentariker från Västerbotten och tidigare ordförande i EFNS. Erik lyfte inledningsvis vilken framgångssaga EFNS är. Nätverket har enligt Erik lyckats med att bedriva folkbildning inom EU-frågor och att vända den förlegade inställningen som anspelar på att norra Sverige är en region med stora utmaningar till att ses som en region med unika resurser och möjligheter. Han tycker det är positivt att se att EFNS inte är ute efter billiga, politiska poäng, utan att man istället alltid varit beredd att stå upp för norra Sveriges gemensamma behov i EU-relaterade frågor.

För att knyta an till EU:s gröna giv underströk Erik att populistiska missnöjespartier är det största hotet som demokratin står inför när det gäller att realisera de politiska beslut som kommer vara nödvändiga i klimatfrågan. Politiken har en viktig roll i att suga upp det destruktiva missnöjet som inte sällan är obefogat och vända det till något konstruktivt så att människor känner förtroende för politikent. Avslutningsvis tackade Erik för att EFNS finns och uppmanade nätverket att fortsatt förmedla budskapet att Europafrågor måste prioriteras ännu mer.

Därefter följde ett samtal om Europaforum igår, idag och imorgon tillsammans med EFNS ordförande och nätverkets sammankallande rapportörer. Glenn Nordlund reflekterade inledningsvis kring det unika i att EFNS parter lyckats samarbeta så väl enligt en informell struktur som samtidigt är högst strukturerad. Åsa Ågren Wikström lyfte fram det positiva i att EFNS rapportörer lägger ned tid och är engagerade, vilket hon menar är avgörande för EFNS goda samarbete. Jonas Andersson förde fram att EFNS styrka är att nätverket inte enbart är reaktiva utan även samspelta och kompetenta då det finns en framtidsanda som levererar innovativa förslag inom ramen för regionalpolitiken. Britta Flinkfeldt betonade att EFNS viktigaste uppgift är att förkroppsliga ett politiskt flernivåstyre där regionala och lokala politiker vet bäst vad regionen har för behov och förutsättningar. Jonny Lundin, andre vice ordförande Region Västernorrland och sammankallande rapportör inom EFNS miljö, energi & klimat, framförde att EFNS på ett proaktivt sätt påverkat EU:s syn på regionens roll i EU:s gröna klimatomställning där han menar att politikens samarbete med både akademin och näringslivet är avgörande.

Vid en fråga gällande små och medelstora företag och deras roll i tider av enorma industriinvesteringar som är att vänta i regionen, sades att man vill hitta nya modeller och metoder för att matcha behov hos mindre företagare då de har en mycket viktig plats. Av alla företag i exempelvis Västerbotten är 95 % små och medelstora företag varvid det är jätteviktigt att det finns en långsiktig plan och plats för dem i norra Sverige.

EU:s gröna giv – exempel på bidrag till den gröna omställningen från norra Sverige

Det första eftermiddagspasset inleddes med att Anders Josefsson, Oppositionsråd i Luleå och rapportör i EFNS forskning, innovation & näringsliv, presenterade en position om norra Sveriges industris bidrag till den gröna omställningen.

Efter det följde fyra exempel på spännande projekt från norra Sverige som bidrar till klimatomställningen. Maria Persson Gulda, H2 green Steel, berättade om bakgrunden till den kommande anläggningen i Boden. Stålindustrin behöver ställas om då stålproduktionen står för en stor andel av EU:s negativa klimatutsläpp. Maria sa att man valde Boden som destination för fabriken tack vare ett väl utbyggt elnät, närheten till järnvägen från Boden och Luleå hamn, förekomsten av den gedigna kunskap inom gruv- och metallindustrin som finns i regionen, för att inte glömma de närliggande universiteten som är specialiserade och kanske Sveriges främsta inom AI och digitalisering. Produktionen beräknas starta 2024 och H2 Green Steel kommer att stå för 5% av EU:s stålproduktion, det vill säga närmare 5 miljoner ton stål, sa Persson Gulda.

Andreas Gyllenhammar från Jämtkraft berättade om projektet klimatsmartare Bioflyg som startade 2019 i Östersund. Resultaten har visat sig vara goda och det finns, enligt Andreas, stora  möjligheter till att skala upp projektet tack vare tillgången till regionens gröna el och bioprodukter. Just nu undersöks därför finansieringsvägar och säkerhetsaspekter samt intresset hos investerare. Peter Fahlén och Anne Sörensson, förprojektet Green Flyway i Jämtland, berättade att initiativet tar avstamp i elektrifiering och drönare och ska undersöka möjligheten att utveckla fossilfritt flyg.

Avslutningsvis presenterade Harald Cavalli Björkman Renewcell, som är ett företag med en kommande bas i Sundsvall med ambitionen att lösa utmaningen med en ohållbar klädindustri. På grund av att enbart 1 % av världens kläder återvinns eller bränns upp, så är branschen en klimatbov, sa Harald. Därför vill Renewcell förädla gamla material som kan återvinnas till nya produkter och stora kända företag står på rad för att bli kunder.

EU:s samlade politik för en grön omställning

Det andra klimatpasset inleddes med Mattias Frumerie, delegationschef vid klimatenheten på Miljödepartementet, som menade att ovanstående projekt var mycket intressanta att ta del av och lade till att det är en stor nytta för Sverige och för de företag och bolag som tar ledning i det globala klimatarbetet, inte minst i norra Sverige. Mattias berättade sedan att det är genom klimatdiplomati, med verktyg såsom uppmuntran och dialog, som Sverige försöker få fler länder att göra mer i klimatarbetet. Den svenska regeringen anser att det är nödvändigt att alla länder ökar sina ambitioner ifall man ska uppnå klimatmålen om klimatneutralitet 2050. Detta år är avgörande i det hänseendet, enligt Frumerie då det är första gången sedan Parisavtalet antogs, då alla länder ska uppdatera sina åtaganden i Parisavtalet.

Därefter följde en dialog mellan svenska Europaparlamentariker kring frågan hur vi ska klara klimatet med en hållbar utveckling i EU. En relevant, het potatis kopplat till detta var EU:s klimatlag som väckt många frågetecken hos EFNS.

Jytte Guteland (s), som är rapportör i Europaparlamentet i fråga om klimatlagen, poängterade att klimatlagen är ett flaggskepp som möjliggör EU:s gröna giv. Emellertid betonade hon att det blir viktigt att EU skapar en balans i hur medlemsländerna hjälps åt att verka kolsänkor i fråga om skogens roll för klimatet. Det är också en fråga som norra Sverige bävar inför. Problemet, menade Jytte, är att långt ifrån alla EU-länder kan hjälpa till i detta då skogsbestånden i länderna ser mycket olika ut. Den svenska skogen ska inte enbart ses som en kolsänka, utan är enbart en av många lösningar för att stötta den gröna omställningen. I EU:s så kallade renoveringsvåg som är att vänta kommer trä bli viktigt varvid svensk skog behöver avverkas, sa Jytte.

Jessica Polfjärd (m), som är koordinator i nätverket Wood Be Better pratade därefter om skogens klimatnytta. Då EU-kommissionen inom kort ska presentera en ny skogsstrategi blir det viktigt för Europaparlamentet att reagera. Jessica höll med Jytte i att svensk skog ska avverkas och menade att klimatlagen är en av de viktigaste lagstiftningarna i Europaparlamentet den senaste tiden men sa samtidigt det är synd att varje enskilt land inte behöver visa upp sina utsläpp.

Emma Wiesner (c) talade därefter om EU:s taxonomi, som fastställer vilka investeringar som är hållbara och lever upp till EU:s klimatmål. Emma sa att hon är mycket kritisk till hur taxonomin har tagits fram då en expertgrupp inom EU-kommissionen fastställt innehållet bakom stängda dörrar. Emma menar att innehållet, där vissa sektorer lyfts fram som mer hållbara än andra, manglats fram mycket godtyckligt vilket är beklagligt och oacceptabelt. Därtill konstaterade Emma att EU-kommissionen överskridit sitt mandat då man på eget bevåg lagstiftat i skogsfrågan som ligger utanför EU:s befogenhet att lagstifta i. Ett exempel på att taxonomin är problematisk är att svenska mindre skogsbrukare får nya och mycket betungande redovisningsskyldigheter.

I frågan om den gröna omställningens inverkan på infrastruktur, lyfte Jakop Dalunde (mp) att kostnaderna bör öka inom flyg och fartygssektorn så att man betalar mer för själva klimatpåverkan. Detta skulle i sin tur även ge tydligare signaler åt infrastrukturens aktörer, konsumenter och hela industrin inom nybilsförsäljning där att fossildrivna bilar bör fasas ut. Detta skulle göra så att vi vet vilka satsningar som behövs inom infrastruktur, och så att konsumenter vet vilka bilar de bör köpa i framtiden och så att företag vågar satsa på grön och ny teknik, konstaterade Jakop.

Vid en fråga från EFNS om hur det blir med taxonomin, som regionerna i EFNS inväntar med skräckblandad förtjusning, kunde europaparlamentarikerna inte svara. Istället fick EFNS besked om att svaret förväntas komma inom fyra månader efter att EU-institutionerna behandlat frågan. Jonny Lundin kommenterade avslutningsvis europaparlamentarikernas ståndpunkter och tryckte på att det är viktigt att EU-parlamentarikerna har i åtanke att synkronisera lagstiftningarna och förslagen så att de landar i långsiktiga spelregler som fungerar på lokal och regional nivå där arbetet med den gröna omställningen ska genomföras.

John Kostet och Lotta Rönstrom, North Sweden och Europaparlamentarikerna Jessica Polfjärd, Emma Wiesner, Jakop Dalunde och Jytte Guteland

Norra Sverige – en del av Arktis

I det avslutande passet om Arktis, där EFNS tillsammans med NSPA har ett stort intresse för EU:s kommande arktiska strategi var Michael Mann, EU:s arktiska ambassadör, en nyckelperson att tala med. Michael som håller i pennan för den kommande strategin började med att tacka för det goda samarbete som EFNS och NSPA fört med EU-kommissionen kring EU:s arktiska politik. Han meddelade att strategin troligen kommer att presenteras i oktober 2021. Huvudfokus kommer fortsatt vara klimatförändringar, forskning och innovation samt ursprungsbefolkningens rättigheter och kunskaper. Michaeln lyfte även att arktisk forskning kommer att nämnas mer i strategin då området blir mer relevant för EU och hela världen. EU-kommissionen funderar på att utvidga ramarna för arktisk forskning så att begreppet kan rymma mer innehåll.

Forumets avslut med antagande av EFNS positioner

Under forumets sista kvart antogs de två positionerna som hade presenterats under dagen samt arbetsprogrammet för Europaforum Norra Sverige. Glenn avslutade årets forum med att lämna över stafetten till vice ordföranden Åsa som också kunde välkomna till nästa års forum som blir i Västerbotten och förhoppningsvis kan äga rum på plats där.

EFNS antagna positioner hittar du här.