Kategori: Aktuellt

Inte på plats i Sollefteå men intresserad av att följa Europaforum Norra Sverige ändå?

Vi livesänder hela forumet. Du kan se livesändningen här.

Sändningen börjar kl 13.00 den 21 februari.

Vi ser fram emot att hälsa er välkomna till Europaforum Norra Sveriges konferens 21-22 februari 2018.

Nytt och uppdaterat program för dagarna hittar du här!

program-21-22-februari-efns-solleftea

Välkommen!

Vill du uppdatera dig inför forumet nästa vecka? Här kommer en kort presentation av talarna med mera.

Om Northern Sparsely Populated Areas

Regionerna i norra Sverige, Norge och Finland har många gemensamma utmaningar, så som gles befolkning, kargt klimat och långa avstånd. Denna del av Europa påverkas speciellt av globalisering, klimatförändringar och demografiska förändringar. Northern Sparsely Populated Areas-nätverket (NSPA) är ett nära samarbete mellan de fyra nordligaste länen

i Sverige, de sju nordligaste och östligaste regionerna i Finland samt tre regioner i norra Norge. Dessa 14 regioner delar liknande förhållanden och utmaningar och arbetar tillsammans för att skapa kunskap om NSPA-nätverket hos EU:s institutioner och påverka EU-politiken.

Under 2015-2016 gjorde OECD en studie av NSPA-regionernas regionala utvecklingsmöjligheter och utmaningar. Studien publicerades i mars 2017 och gav rekommendationer till policyförbättringar på regionalt, nationellt och europeiskt plan för att tillvarata de speciella möjligheter som Europas glesbefolkade norr har.

Om EU:s fleråriga budgetram

Den fleråriga budgetramen är ett av EU:s viktigaste styrdokument, då den sätter utgiftstak för EU:s budget över 7-årsperioder. Den nuvarande budgetramen löper över åren 2014-2020. Nästa budgetram kommer troligtvis löpa över 2021-2027, och ett första förslag på hur detta ska se ut kommer att presenteras av EU-kommissionen i maj. På engelska heter budgetramen Multiannual Financial Framework (MFF).

Om EU:s sammanhållningspolitik

Den pågående programperioden med EU:s struktur- och investeringsfonder för 2014-2020 tillför bland annat c:a 3,1 miljarder kronor i regionala utvecklingsmedel till EFNS-regionerna. Förberedelserna för nästa programperiod 2021-2027 är redan långt gångna och EU-kommissionen väntas presentera ett förslag i maj 2018. Under nuvarande programperiod har de nordliga regionerna i Sverige och Finland fortsatt ett extra gleshetsstöd som står för drygt hälften av de regionala utvecklingsfondsmedlen. Den extra ”gleshetspotten” är ett resultat av det arbete som skett genom samverkan inom NSPA. Inför och under förhandlingarna för pågående MFF levererade EFNS och NSPA flera positioner som stöd för det viktiga lobbyarbetet i Bryssel.

Om EU:s Arktispolicy

EU har en ambition att bli en fullvärdig observatör i Arktiska rådet som består av de åtta Arktiska staterna inklusive Sverige. Den 27 april 2016 presenterade kommissionen tillsammans med unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik ett gemensamt meddelande om EU:s Arktispolitik, kallad ”En integrerad EU-politik för Arktis”. I och med detta introducerades det regionala perspektivet i EU:s strategi för Arktis. Genom meddelandet upprättades i sin tur ett intressentforum, kallat Arctic Stakeholder Forum (ASF),

vilket syftade till att konsultera intressenter på nationell, regional och lokal nivå för att få en överblick över regionala investeringsprioriteringar och förslag på förbättringar av EU:s finansieringsprogram. Sveriges fyra nordligaste län var ledande i ASF genom medlemskapet i NSPA. ASF:s slutsatser presenterades 19 januari 2018 och innehåller investeringsprioriteringar för europeiska Arktis samt förslag på hur EU:s investeringsprogram, inklusive sammanhållningspolitiken och transportinfrastrukturpolitiken, i europeiska Arktis kan förbättras.

Om Brexit

I juni 2016 hölls en folkomröstning i Storbritannien om huruvida landet borde lämna EU, lämna-sidan vann. Enligt nuvarande tidslinje kommer Storbritannien lämna EU i mars 2019, innan EU-parlamentsvalet i september. Storbritannien är likt Sverige en nettobetalare till EU, och därför kommer alla delar av EU:s budget, inklusive sammanhållningspolitiken, troligtvis påverkas av Brexit. Dessutom är Storbritannien en av de viktigaste exportmarknaderna för företag i EFNS-regionen. Enligt en rapport från Stockholms Handelskammare går mer än 10 procent av exporten från Norrbotten och Västernorrland till Storbritannien.

Om Landsbygdskommittén

År 2015 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag på en sammanhållen nationell politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Uppdraget innefattade att ge förslag till en ny politik som kan skapa förutsättningar för tillväxt, företagande, sysselsättning och boende på en attraktiv landsbygd. Slutbetänkande lämnades i januari 2017 och innehöll ett stort antal förslag. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har tidigare utlovat en proposition under våren 2018.

Talare

Lena Andersson Pench, Direktör, EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik

Lena Andersson Pench är direktör vid EU-kommissionens generaldirektorat för region- och stadspolitik, den del av EU-kommissionen som handlägger sammanhållningspolitiken.

Terese Bengard, Verksamhetschef, Hela Sverige ska leva

Terese Bengard arbetar som verksamhetschef för organisationen ”Hela Sverige ska leva”, vars fokus på en levande landsbygd är ett starkt bidrag för Norra Sveriges utveckling. Bengard har tidigare varit kommunalråd i Ragunda kommun.

Oliver Dogo, Handelskammaren Mittsverige

Oliver Dogo är VD för Handelskammaren Mittsverige, en intresseorganisation för näringslivet i Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Handelskammaren Mittsverige är ansluten till Eurochambres, en europeisk intresseorganisation som representerar över 14 miljoner företag.

Maria Gustafsson, Verksamhetsledare Landsbygdsnätverket

Maria Gustafsson var tidigare sekreterare i Landsbygdskommittén vilken har haft i uppdrag att ge förslag på en sammanhållen politik med fokus på hållbar utveckling för den svenska landsbygden.

Cecilia Malmström, EU-kommissionär

Cecilia Malmström är ansvarig för handelsfrågor vid EU-kommissionen, något som bland annat innefattar förhandling av frihandelsavtal. Malmström har en lång erfarenhet från både nationell och internationell politik, med uppdrag som bland annat Sveriges EU-minister, vice partiordförande för Liberalerna och ledamot i Europaparlamentet.

Mattias Moberg, Avdelningschef, Näringsdepartementet

Mattias Moberg är tf avdelningschef för avdelningen för hållbar tillväxt på Näringsdepartementet. Avdelningen arbetar bland annat med hållbar landsbygdsutveckling, regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik.

Jan Olsson, Ambassadör och Brexitansvarig i Regeringskansliet

Jan Olsson är ambassadör och Brexitansvarig i Regeringskansliet och ska navigera en av de största frågorna för EU under det kommande året. Olsson har tidigare bland annat varit miljöambassadör och svensk representant i Coreper I, den mest centrala kommittén inom Europeiska Unionens råd.

Eva Sjögren, Direktör, Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS

Eva Sjögren är direktör på SIEPS som är en statlig myndighet som tar fram forskningsbaserade analyser i europapolitiska frågor. Sjögren var tidigare chef för Näringsdepartementets sekretariat för EU och internationella frågor, och har arbetat på Svenska representationen i Bryssel.

I år hålls Europaforum Norra Sveriges konferens i Sollefteå. Kommunförbundet Västernorrland och Region Västernorrland bjuder in till två spännande dagar med fokus på EUs framtid och betydelsen för regionerna i norra Sverige.

EUs framtid, brexit och migration är högaktuella frågor just nu som kommer att påverka så väl EUs agenda som regionernas förutsättningar framöver. Samtidigt som vi ser en splittring mellan medlemsstater i EU så efterfrågas mer utbyte och samverkan från många håll. EUs framtida regionalpolitik formas parallellt med dessa processer och är därför ett givet tema för konferensen.

Under dagarna i Västernorrland kommer vi bland annat att få lyssna till EU-kommissionär Cecilia Malmström som pratar om hur medlemsländerna kan hitta vägar för ett starkt EU efter brexit. Jan Olsson, ambassadör och regeringens brexitförhandlare belyser läget i förhandlingarna just nu.

Europaforum Norra Sverige kommer också att anta aktuella politiska positioner för påverkan under konferensen.

Inbjudan Europaforum Norra Sverige februari 2018

Välkommen med din anmälan till Europaforum Norra Sverige senast den 31 januari 2018.

Datum: 21-22 februari 2018

Plats: Hotell Hallstaberget Sollefteå

Tema: Regionernas plats i morgondagens EU

Vid Europaforum Norra Sveriges (EFNS) sammankomst i Stockholm den 10 november 2017 var EU:s framtid tema för dagen. EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid var ett viktigt inspel.

– Hur ska nästa programperiod från 2020 utformas och vad blir konsekvenserna av att Storbritannien troligen lämnar EU-samarbetet? Vad händer utifrån de olika valen som sker ute i Europa? Och hur påverkar det framtiden ute i Europa, inledde Erik Bergkvist (S), regionråd vid Region Västerbotten och ordförande för EFNS.

Under dagen medverkade bland annat Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, för att presentera resultaten av EU-samarbetet så här långt.
– Vi står inför stora utmaningar, det handlar om globalisering och digitalisering. Men även om demografi, säger Katarina Areskoug Mascarenhas.

Resultat och utmaningar

– Vi har varit medlemmar i EU sedan 1995 och vi kan konstatera att för norra Sveriges del betyder det en resa i kontakter, kunskap och nätverk med EU, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Det är roligt att vi är aktiva, en aktiv del av Europa, säger Erik Bergkvist.

EU-kommissionen har lagt fram en vitbok om EU:s framtid, som ett bidrag till toppmötet i Rom den 25 mars 2017. Den innehåller fem scenarier för hur unionen skulle kunna förändras fram till 2025 beroende på hur man väljer att agera.

Resultat av EU-samarbetet är bland annat att:

• tillsammans är vi 520 miljoner invånare och det betyder att det är den viktigaste ekonomiska marknaden
• 50 procent av svensk BNP kommer från export så det är viktigt att marknaden fungerar. Genom EU-samarbetet har det resulterat i att Europa är den största gemensamma marknaden.
• 50 procent av världens bistånd kommer från EU och medlemsländerna, extremt viktigt i den oroande världen vi lever i just nu.
• vi är ledande på klimatområdet

Enligt vitboken minskar Europas befolkning och ekonomiska betydelse allt eftersom andra delar av världen växer. År 2060 kommer inte något av våra medlemsländer att utgöra ens 1 procent av världens befolkning, vilket är ett starkt skäl till att hålla ihop för att nå bättre resultat.

Europaforum Norra Sverige välkomnar EU-kommissionens Vitbok, men saknar i mångt och mycket det regionala perspektivet. Forumet menar att den regionala rösten måste få ta mer utrymme i den EU-politiska debatten, då en stor del av förverkligandet av EU:s ambitioner utförs av den regionala och lokala nivån.

EU och den europeiska sammanhållningspolitiken efter 2020

Nicolas Brookes, Director responsible for Regional Policy, Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) redovisade sin framtidsvision för EFNS den 10 november. CPMR målar upp olika scenarios om hur EU ska utvecklas efter 2020. CPMR oroas för att en stor del av de nyvalda ledarna nom unionen inte har förståelse för vikten av sammanhållningspolitiken.

SKL i sin tur stödjer en sammanslagning av olika program. Finansieringsinstrument kommer också att vara viktigt komplement till EU-fonderna framöver. SKL målar upp scenariot att budgeten för sammanhållningspolitiken kommer att minska.

– Sammanhållningspolitiken spelar en viktigare roll än någonsin för att skapa utveckling, säger regionrådet för Jämtland Härjedalen, Robert Uitto (S).

Vidare pratade Johan Krafft, kanslichef, Kansliet för samordning av EU-frågor, Statsrådsberedningen, om Sveriges syn på EU:s framtida utveckling i ljuset av Brexit och de pågående förberedelserna av EU:s kommande budgetdiskussion inför post-2020.

Vitbok om EU:s framtid – fem vägar att gå för ett enat EU-27 

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har kartlagt framtida utmaningar och möjligheter i bland annat Västernorrland, Norrbotten, Västerbotten och Jämtland Härjedalen.

I OECD-studien ingår 14 regioner från de nordligaste regionerna i Sverige, Norge och Finland. Vi har många gemensamma utmaningar som gles befolkning, kargt klimat och långa avstånd. Studien blir viktig för vårt tillväxtarbete med regionala utvecklingsplaner och som lobbyinstrument gentemot Brysselarenan.

Framtida utmaningar och möjligheter
Studien består av olika kapitel med rekommendationer riktade till både regional och nationell nivå. En av rekommendationerna som riktas mot våra nordliga regioner är infrastruktur som förbinder Trondheim med de stora orterna i Sverige.

Lansering i Bryssel 13 mars
Måndagen den 13 mars publicerade organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, officiellt den studie de genomfört på regionerna i Northern Sparsely Populated Areas, NSPA. OECD har presenterat rapporten tillsammans med nätverket för NSPA och medverkan av ledande företrädare från EU samt de berörda ländernas regeringar och regionerna i NSPA med flera.

En unik studie
OECD har en mångårig erfarenhet av att sammanställa så kallade ”Territorial Reviews” på olika nivåer. Det unika med denna rapport är att den är gemensam för 14 regioner från tre olika länder. Arbetet med studien har pågått under två år genom nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA).

Mer om nätverket NSPA
Läs mer här.

Martin Hårdstedt, professor i historia vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet, inledde Europaforums andra dag med en historisk tillbakablick på det europeiska samarbetet och vad vi kan lära oss av historien.

– Vi kan inte använda historien som facit, men vi kan ta lärdom av den. Det enda vi vet om framtiden är att den är lika med summan av det förflutna, sade Martin Hårdstedt.

Martin gick igenom en europeisk historia av såväl krig som fred, med fokus på nationalismens olika ansikten. Han definierade också EU som i grunden ett fredsprojekt och reflekterade kring hur vårt förhållande till nationsbegreppet och vikten av nationsgränser har förändrats över tid.

Vidare noterade han en rad oroande tecken i tiden, såsom till exempel geopolitikens återkomst i form av situationen i bland annat Ukraina, men även i Östersjön. Han avslutade dock med att se en ljusning i form av Tyskland, som han beskrev som en mjuk makt eller en moralisk stormakt.

– Tyskland har lärt sig sin läxa och är idag en positiv drivkraft i Europa, sade Martin Hårdstedt.