EU 2020 - det svenska perspektivet och regionernas roll

Den senaste utvecklingen har visat att EU befinner sig i en identitetskris. Finanskrisen har varit besvärlig men är kanske inte den värsta, enligt Amelie von Zweigbergk och exemplifierar med klimatmötet i Köpenhamn. Mötet blev ett brutalt uppvaknande när man insåg att övriga världen inte ville förhandla med EU. Självbilden fick sig en törn och första mötet efter Köpenhamn präglades av mental baksmälla. Analysen har visat på vikten av ökad samstämmighet mellan de 27 medlemsstaterna kopplat till en ökad dialog (förankring) med omvärlden. 

Det andra exemplet hämtar Zweigbergk från de finans- och budgetkriser som vi kunnat se. Här finns ett hot om ökad protektionism (statsbidrag till den egna bilindustrin), främlingsfientlighet och rasism, frifräsare (starka medlemsstater som kör egna race) och brist på solidaritet med andra länder (att inte hjälpa t ex Grekland). 

Dessa exempel belyser vikten av EU 2020. Finans- och identitetskrisen har även resulterat i en ökad medvetenhet om EUs betydelse bland allmänheten. 

Enligt Zweigbergk kommer det att krävas ett visst mått av ökad centralism för att säkerställa unionens förmåga att agera. De stora vinnarna i den utvecklingen är Kommissionen, ER och Europaparlamentet. För svensk del betyder det att bevakningen måste skärpas. Eftersom vi är små måste vi komma in tidigt i beslutsprocesserna och inte förlita oss på rådet. 

- Vi måste se de dynamiska aspekterna av EU-samarbetet, skärpa kraven på att i god tid formulera vad vi vill och koncentrera oss på det som är verkligt viktigt, säger Zweigbergk.

 Osäkerhet kring EU 2020-målen
Zweigbergk menar att de gamla målen från Lissabonagendan finns kvar, men att de har klätts med nya ord och nya mål. Det nya är också att 24 riktlinjer har blivit fem mål i EU 2020.Ministerrådet sammanträder samtidigt som Europaforum Norra Sverige och där förväntas diskussioner kring de fem EU 2020-målen. Flera medlemsstater har redan uttryckt tveksamheter kring målen Utbildning och Fattigdomsbekämpning. Eventuellt kan dessa bli strukna.Sverige har agerat mycket kring Sysselsättningsmålet och där drivit jämställdhetsaspekten – att sysselsättningsmålet skall omfatta män och kvinnor. Zweigbergks erfarenheter från dessa diskussioner visar att mycket återstår att göra på detta område och att målen inte är självklara för alla. 

Nationella målen
Respektive fackdepartment har till uppgift att ta fram de nationella målen fram till juni. Regionala krav och idéer bör därför riktas direkt till dem.    

Frågor & svar 
Finns ett helhetstänk?
Varje minister är ansvarig. Frågans art avgör vilka som bjuds in och/eller vilka som kommer. De som är berörda uppmanas att ”knacka på”. 

Är nationella nivån beredd att avstå makt?
Ja, genom Lissabonfördraget görs detta redan idag, både neråt och uppåt. 

Kommer Regionala 2020-strategier att utarbetas tillsammans med regeringskansliet?
Ja, här kan vi förvänta oss ett samarbete.…med regionala indikatorer?Ja, men ännu inte klart.   

Kommer regionala strategier att påverka de nationella?
Viktigt med regionala mål som kan påverkar de nationella. 

 amelie.von-zweigbergk@primeminister.ministry.se

Presentationsmaterial (ppt)  

 

Dela på:

  • Digg
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • Twitter
  • E-post