Framtida sammanållningspolitiken

Under ett seminarium med efterföljande frågestund delade Francisca Herodes från enheten för regional tillväxt på näringsdepartementet med sig av information om förhandlingarna gällande de regionala strukturstödsprogrammen som just nu pågår. Det var en sammanfattning om pågående diskussioner, processer, svenska utgångspunkter och även en påminnelse om ”att vi har mycket som är bra och det ska vi slå vakt om”.

Francisca Herodes

En ny period för strukturfonderna tar sin början 2014 och utgår till stor del från den femte sammanhållningsrapporten och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. För tillfället pågår budgetdiskussioner i unionen men förhandlingarna väntas starta i slutet av 2011. Francisca redogjorde för några av ledorden i rapporten. Förutom att lyfta det regionala och lokala perspektivet, till exempel i användning av naturresurser, ställde hon även den mer eller mindre retoriska frågan ”Vad ska vi ha strukturfonderna till?” och underströk det mervärde som fonderna ger till unionen. Ett mervärde som kan förvaltas genom att tillvarata olika regioners potential, att samverka och att se över hur medlen används.

”Att lära av erfarenheter vi har idag” var en annan punkt hon återkom till flera gånger, det handlar inte om att förändra utan snarare att förädla. Regeringen arbetar med att lyssna och försöka att förstå synpunkter, ett försök är genom nationellt forum där olika regioner kan avge sina ståndpunkter. Sammanhållningspolitiken kommer att behöva anpassas efter EU2020, målen om smart, hållbar och inkluderande tillväxt. I strategin ingår även att utveckla institutionell kapacitet, men det är en punkt som Francisca menade inte berörde Sverige, men däremot att ”andra länder kan känna sig träffade”.

Det förslag som kommissionen diskuterar nu bygger på ett gemensamt strategiskt ramverk för hela EU, ett ramverk där både övergripande strategier som EU2020 och nationella reformprogram föreslås att ingå. Indelning av länder är också något som diskuteras, klassificeringen mindre, mellan och mer utvecklad är något som kritiseras från svenskt håll och även andra länder har opponerat sig mot ett system med en ”mellanklass”. Strukturen på sammanhållningspolitiken kommer att förändras och förslaget innebär att fattigare länder ska kunna välja flera prioriteringar inom de tillväxtmål som finns.

De viktigaste synpunkterna från svenskt håll på den framtida sammanhållningspolitiken är att den ska vara resultatorienterad, uppmuntra till innovationer och samarbeten och främja territoriellt samarbete mellan glestbefolkade områden.

Presentation (ppt)