Den gemensamma infrastrukturen i EU

- Det finns ett antal missförstånd kring EU:s infrastrukturprogram TEN-T som man kanske bör klara ut, sa Olav Luyckx från EU:s generaldirektorat för transporter och energi när han inledde en snabb och innehållsrik genomgång. TEN-T programmet är inte en kassakista att ösa ur för att bygga nationella vägar och järnvägar. Även om programmet som helhet omfattar 800 miljarder Euro under perioden 1996-2020 så kommer merparten av dessa medel från nationell finansiering och andra källor. För perioden 2007-2013 är EU:s andel av finansieringen endast 8 miljarder Euro.

Tyvärr har resurserna i TEN-T:s finansieringsprogram blivit mer ansträngda under senare år vilket innebär att man måste koncentrera bidragen till de 30 prioriterade projekten och viktiga flaskhalsar. 75% av bidragen ska gå till detta och resten endast till särskilt riktade åtgärder på det generella TEN-T nätet. I Sverige omfattas vi i princip av två prioriterade projekt, Nordiska Triangeln som förbinder de nordiska huvudstäderna med järnväg och väg, samt det sk Motorways-of-the Sea. Sjöfarten kommer att bli alltmer viktig sa Luyckx och man kan räkna med att chanserna ökar att etableras projekt för att främja framförallt intermodalitet mellan väg/järnväg och sjöfart i det Baltiska området. Han redogjorde för kommissionens arbete med revidering och utvidgning av de transnationella förbindelserna med EU:s grannländer. Detta är koncentrerat till fem axlar varav Sverige omfattas av en del av den sk Northern Axis. Det finns inga pengar anslagna till dessa axlar utan det blir en fråga som förhandlas mellan EU och berörda länder.

Olav Luyckx fick en direkt fråga från publiken om att vi i Norrland har behov av att knyta ihop Northern Axis med den Nordiska triangeln genom den sk Botniska korridoren. Hur ska vi få EU att förstå att detta borde vara nästa prioriterade TEN-T projekt? löd frågan. ”Prata med den svenska regeringen! ” var Luyckx snabba och konsekventa svar. EU-kommissionen påbörjar nu en halvtidsöversyn av TEN-T som omfattar utvärdering av de prioriterade projekten och utformning av en ny lista med projekt som ska ersätta de som blivit klara. Förhandlingarna om vilka nya infrastrukturstråk som ska bli prioriterade projekt kommer att föras mellan kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

Läs presentationen