Norrland – Europa – en betraktelse

- Rubriken föddes vid huggkubben i Häggsjö strax utanför Härnösand, inledde Bjarne Kirsebom Forskningsråd vid svenska representationen i Bryssel, med och ställer frågan vad det är som driver forskningssamarbetet i Europa.

Beslut om ett nytt ramprogram för FoU kan jämföras med en forskningsproposition på statlig nivå. Det nya ramprogrammet kan innebära en fördubbling av anslagen till 40 miljarder €. För det nya ramprogrammet finns i grunden en industripolitisk ambition att tävla med andra som exempelvis USA. En oro finns också för att Europa i det långa loppet inte kommer att kunna hävda sig. En indikation på detta är att stora företag i allt större utsträckning lägger sin expansion utomeuropeiskt.

Förspelet till 7:e ramprogrammet:

• Behov av ökade ekonomiska resurser
• Ansträngningar att komma till rätta med byråkratin för forskningsanslag
• Behov av starka forskningsmiljöer

Förenklad byråkrati är viktigt eftersom industrin upplever det nuvarande systemet som alltför krångligt och därmed avstår från deltagande. Kirsebom framhöll dock att de svenska företagen däremot har varit framgångsrika.

Vad är då slutsatserna ur ett Norrländskt perspektiv? I andra delar av landet har universitet och högskolor, som tidigare varit starka konkurrenter, inlett ett samarbete. Kirsebom gav här exempel som Chalmers och KTH, som börjat samarbeta för att kunna hävda sig liksom Lunds och Köpenhamns universitet.

Relationerna mellan universitet och kommuner har utvecklats under senare år och samarbetet börjar generellt nå en annan nivå. Läroanstalter slås ihop och samarbetet utvecklas. Ett Norrlandsuniversitet är kanske tänkbart?

- Det krävs en mobilisering, gilla det eller ej. En genuin samverkan, inte bara utbyte! säger Kirsebom som anser att medlemskapet inom EU vara viktigare för de små länderna än för de stora. Samarbete inom ramprogrammet ger på köpet internationella nätverk, marknader och skalfördelar som inte kan skapas inom det egna landet.

En Norrländsk strategi bör bygga på en analys av konkurrensfördelar såsom:

• Erfarenhet av private public partnership, där Kirsebom framhöll exempel som Vattenfall, ABB, läkemedelsindustrin och gruvindustrin
• En storlek som har en omvänd skalfördel, möjlighet till snabbare förändringar

- Bygg allianser, dessa 10 nya länder har stått i startgroparna sedan länge. De har en hunger och väldigt intellektuell potential, avslutar Kirsebom sitt anförande med en reflektion kring de nya medlemmarna i EU.