Några kommentarer innan konferensen
Jens Nilsson: "Europaunionen – inte bara marknadens arena"
I förra veckan presenterade EU- kommissionen sitt förslag till framtida regionalpolitik inom EU. Om förslaget antas innebär det att kommissionen lämnar över ansvaret att fördela de regionalpolitiska medlen till nationerna.
- Visst finns det frågor som EU:s medlemmar är oense om i förslaget och inte minst att budgeten ska utökas diskuteras flitigt just nu, men som politiskt dokument för ett solidariskt Europa där fokus ligger på ekonomisk tillväxt i folkflertalets intresse är det ett bra dokument, säger Jens Nilsson, ordförande i Europaforum Norra Sveriges rapportörsgrupp. EU lägger ett stort ansvar på varje nation att göra sin insats för den gemensamma utvecklingen. Det innebär bl.a. att Sverige får mer att säga till om när det gäller genomförandet av EU:s strukturfonder.- Men det är inte alls säkert att det är bra för Norrland, fortsätter Jens Nilsson. Jag hade känt mig betydligt tryggare om både de geografiska gränserna och beloppets storlek hade funnits med redan i EU-kommissionens förslag.
Ulrica Messing: "Mindre pengar till Sveriges glesbygd inte acceptabelt"
Idag presenterade EU-kommissionen sina förslag till hur EU:s regionalpolitik – dewn s k sammanhållningspolitiken - ska utformas efter 2006. Det sker i form av en tredje s k sammanhållningsrapport. Kommissionen föreslår bl a att budgeten för sammanhållningspolitiken ska öka, att betydande resurser även framöver ska gå till nuvarande EU 15, men att det stora stödet till norra Sveriges glesbefolkade områden ska tonas ned. Den tredje sammanhållningsrapporten ligger till grund för de förhandlingar mellan EU:s nuvarande och tillträdande medlemsländer som i slutändan avgör hur sammanhållningspolitiken ska vara utformad 2007-2013.
Ulrica Messing, statsråd med ansvar för regional utveckling och EU:s sammanhållningspolitik kommenterar:
- Förslaget är inte acceptabelt. Samtidigt som kommissionen vill behålla ett omfattande stöd till regioner i de rikare medlemsländerna vill man tona ned stödet till Sveriges glest befolkade områden. Det är både inkonsekvent och orättvist.
- Kommissionen har fel fokus. Pengarna bör gå till de länder där de behövs mest. Med kommissionens förslag skulle de nuvarande och relativt välmående medlemsländerna få lika mycket stöd som de nya medlemsländerna.
- Bra är det ökade fokus på tillväxt och på samarbete över hav som Östersjön. Jag både tror och hoppas att Sverige tillsammans med andra meningsfränder ska kunna ändra även övriga delar i rätt riktning. Budgeten ska bantas och stödet ska i första hand gå till de nya och mest behövande medlemsländerna.
Andrea Mairate och Ann-Kerstin Myléus: "Sverige får mer makt över framtidens regionalstöd"
Sveriges del av EU:s regionalstöd kommer troligen inte att förändras efter unionens utvidgning. Däremot kommer svenska regioner inte längre att vara berättigade till framtidens motsvarighet till Mål 1-stöd, utan omfattas istället av motsvarigheten till Mål 2. Det förklarade Andrea Mairate och Ann-Kerstin Myléus, från kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik, vid en presentation av förslaget till ny regionalpolitik på representationen i Stockholm.
Den svenska regeringen kommer att ges ansvar för att fördela EU-stödet inom landet, men kommissionen kommer att övervaka att glesbygdsområdenas intressen tillgodoses även i fortsättningen. "Kommissionär Barnier har uttalat sig om att de glesbefolkade områdena kommer att specialbehandlas och få ett stöd motsvarande det de får i dag," sade Andrea Mairate vid dagens presentation.
Enligt förslaget ska 336 miljarder euro avsättas till det regionalpolitiska området under perioden 2007-2013, vilket innebär en budgetökning på 33 %. Ökningen ska dock ställas mot det faktum att tio nya medlemsländer med lägre BNP än de nuvarande tillkommer. Kommissionen kommer att fördela en viss summa till varje medlemsland, som sedan själv får fördela stödet mellan sina regioner. De kriterier som avgör hur mycket pengar varje land får är storleken på BNP, sysselsättningsgraden och befolkningstätheten. Glesbygdskriteriet gör att Sverige är berättigat till en större summa pengar.
Stödformerna förändras i kommissionens förslag. Allt stöd koncentreras till tre mål: konvergensmålet, som motsvarar dagens Mål 1-stöd och ges till områden med BNP under 75 % av EU-genomsnittet, målet om regional konkurrenskraft och sysselsättning, som motsvarar dagens Mål 2 och Mål 3-stöd, och målet om europeiskt samarbete över gränserna. Sverige tar i dag del av Mål 1-stöd, eftersom man förhandlat till sig villkor för ett specialanpassat stöd till glesbygdsområden. I framtiden kommer svenska regioner i stället att bli aktuella för stöd från programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning.
En nyhet i kommissionens förslag är att även sjögränser kan inkluderas i målet om europeiskt samarbete, som omfattar stöd till gränsområden mellan länder. Uppgifter om hur stor Sveriges andel av regionalstödet kan bli presenteras först i kommissionens slutgiltiga förslag, som läggs fram i början av sommaren.
Tredje sammanhållningsrapporten är huvudnumret vid Europaforum Norra Sveriges sjunde session som genomförs den 24-25 februari i Umeå, Västerbotten.
DG Regios webbplats om Tredje sammanhållnings-rapporten.
Third report on economic and social cohesion - Summary and conclusions.
Dela på: